Här är historien som förklarar något som har potentialen att förändra ditt liv på samma sätt som det förändrade mitt.
Grejen är:
Du kan berätta den för nästan vilken annan grupp människor som helst i Sverige, och det skulle bara vara slöseri med tid.
Fast till dig…?
Och till alla andra som är med här bakom kulisserna hos InkomstZero?
Då representerar den här historien “ledorden” som skiljer oss från andra.
Jag föreslår att du ger dig själv gåvan att läsa det här inlägget ostört.
Så, stäng av dina notifikationer. Lås dörren bakom dig. Svälj nyckeln.
OK, let’s begin.
Jag kommer ihåg det här som om det vore igår…
En solig eftermiddag i Juli njöt jag och tjejen av en picknick.
Vi satt vid ett träbord på en gräsyta som tittade ut över det öppna, vackra vattnet i Stockholm.
Påväg dit hade jag besökt ett bageri och köpt med mig 2 st nybakade baguetter.
(Du vet när dom är sådär färska att när du bryter en bit så hör du det där knapriga ljudet från utsidan och sen faller den isär och är alldeles rykande, mjuk och färsk på insidan? mmm mmm mmm)
I alla fall:
När vi sitter där och äter så faller ibland lite brödsmulor ner på gräset nedanför oss…
När det hände kom typ 10-20 små fåglar till ANGREPP från trädet bredvid och attackerade varandra för att få dom där brödsmulorna…
Mer brödsmulor faller ner…
Samma sak händer igen.
Och igen. Och igen.
Ja, du fattar.
Vi lägger förstås märke till det.
Min tjej börjar bli frustrerad över att fåglarna slåss och attackerar varandra över dom här små brödsmulorna…
Så vad hon gör är:
Hon bryter av en stor bit från hennes baguett, skrapar bort “skorpan” på brödet så det bara är den mjuka delen av brödet kvar och kastar ut det på gräset.
Och nu förväntar hon sig förstås att alla fåglarna skulle gå till angrepp, börja hacka på den här brödbiten och slåss om den.
Men nu, en fråga till dig:
Hur många fåglar tror du flög ner från trädet och började hacka på den stora brödbiten?
(En brödbit som säkert hade varit motsvarigheten till en deluxe festmåltid som hade gjort dom mätta resten av livet?)
Nej, precis.
INGEN.
Absolut ingen.
Dom satt bara där.
Och vi såg på när allt det här hände.
Så jag tog en tugga av min baguett, brödsmulor föll ner…
WOOOOOSHHH!!
Alla fåglarna flyger direkt ner för att slåss om brödsmulorna…
Så min tjej går bort till den stora brödbiten som låg orörd på gräset…
Tar den i handen…
“Pulveriserar” den genom att knyta näven och mosa den så hon bara har massa små brödsmulor kvar…
Slänger ut allt över gräset…
Och vad händer?
Japp, you guessed it.
Nu flyger helt plötsligt alla fåglarna dit snabbare än en testesteron-pumpad tonåring på Red Bull och frossar i smulorna.
Så…
Den här dagen upptäcket jag det viktigaste som finns.
För tänk dig…
Hur många av oss spenderar våra liv med att slåss över brödsmulor?
Hur många slåss över brödsmulor när det finns stora brödbitar därute som ingen rör?
Det här är en perfekt metafor för vad InkomstZero står för. Vad du och jag gör. Vad som skiljer oss från 99.9% av alla andra svenskar.
Varför händer det här?
Jo, du förstår…
Dom här fåglarna har en inställning.
“Brödsmulor är fågelmat”
“Stora limpor är människomat. Det är inte för mig”
Så vad som sker är att om kan vara omringade av allt dom vill ha och behöver… bara för att ignorera det.
Ignorera det för dom tror inte att det är för dom.
Och så fungerar det också därute i den “riktiga” världen.
Vissa saknar jobb…
Andra är inlåsta mellan fyra väggar på ett lågavlönat jobb dom hatar med en chef dom avskyr…
Man är fast och slåss över “brödsmulor”…
Tänker inte ens tanken om att börja gå ut och ta alla “limporna” som finns och som ingen rör för… ja..
“Det är inte för mig. Jag är inte sån”
Vet du vad?
Jag kan relatera.
Var precis likadan själv.
Det här var inte jag.
Jag var aldrig någon som kunde tjäna mer pengar varje månad än jag tidigare gjorde varje år.
Nej, nej, NEJ.
Aldrig i livet!
Växte inte upp så.
Mina föräldrar var inte så.
Dom som tjänade massor av pengar… som hade friheten att åka till Maldiverna och bo i en lyxig strandvilla i mitten av April… som kan avrunda varje kväll med att besöka en gourmet-restaurang och få allting serverat utan att ens titta på notan… som kan ställa en ny bil framför garaget varje månad (om dom vill)…
Det var “eliten”.
Det var folk som antingen var skitsmarta… som föddes med en silversked i munnen… eller som hade massa kopplingar och kontakter.
Det var absolut inte jag.
Och vet du vad?
Jag… ja… jag hade fel!
Vem som helst kan göra det jag gör.
Alltså, verkligen…
Vem som helst.
Idag är jag i en plats i mitt liv – finansiellt – som jag aldrig i min vildaste fantasti trodde att jag skulle kunna vara på.
Men det är verkligen inget speciellt med mig.
Jag är precis som dig. Jag är precis som vem som helst. Verkligen. Går du nerför gatan har du ingen aning om att jag skulle kunna göra det jag idag gör.
Många undrar då naturlgitvis hur jag har gjort det.
Mitt svar?
Ptja, allt jag kan säga är…
Sluta inbilla dig själv om att du bara kan slåss om brödsmulor.
Det finnns massor av baguetter därute!
Du måste bara gå dit.
Och ifall du vill veta hur du hittar dom?
Då är mitt bästa tips:
(Och ja, det här är verkligen mitt bästa tips till dig)
Skapa kampanjer baserat på Vänskaps-strategin.
(Det är – om du inte vet det – guiden jag skickar dig efter att du har gått igenom min första guide som du hittar här…)
Gör det bara.
Följ i mina fotspår.
Uppfinn inte hjulet på nytt.
Gör det tillräckligt länge… tillräckligt ofta…
Tillslut sitter du där, själv – med ett leéende på läpparna – och ser alla andra slåss om brödsmulorna…
Allt samtidigt som du är en fri fågel och frossar i alla baguetter du vill ha.