Min sambos föräldrar har en katt. Marvel heter han. Arrogant, elak och finurlig på samma gång. Plus, han har en herrans massa fuffens för sig. I somras satt jag och solade på baksidan av deras hus när jag ser Marvel komma med en pytteliten mus i munnen. Nu, dom här pyttesmå mössen är verkligen söta som socker. I alla fall, Marvel har den här söta illa musen i sin mun, går fram till mig och lägger ner den på backen. Musen bara låg där och skakade. Sen, efter en liten stund, tar Marvel sina tassar och spelar flipper med den här oskyldiga musen. Från ingenstans så kvicknar musen till liv och försöker springa därifrån. Marvel fångar in den och upprepar den här processen flera gånger. Han fångar den med sin mun, lägger ner den framför mig och plågar den tills dess att den stackars lilla musen inte längre har någon kämparglöd kvar. Och sen, efter allt det här… vet du vad mer han gjorde? Han plockade upp musen, kastade upp den i luften och använde sina tassar som ett tennisrack och försökte bolla med den i luften, typ… När jag berättade den här historien för min sambos mamma sa hon: “Ja, den där dumma Marvel är elak. Han gör sådär hela tiden” Vad är min poäng med allt det här? Hmm, jag tror faktiskt inte att jag har någon. Men det påminner mig om verkligheten: Det finns ingen rättvisa. Det finns bara POWER. Och den typ av power som kommer med att inte längre behöva förlita dig på ett jobb eller hantera en arrogant chef? Den hittar du förstås här. Men bara om du är villig att följa steg-för-steg instruktionerna: Läs dom på din skärm här Ciao så länge. |